13 feb. 2011

Morgonandakt i skolan!

Detta är en morgonandakt som jag höll i skolan lite innan jul förra året.


Han var föraktad och övergiven av människor,
en smärtornas man och förtrogen med lidande,
lik en som man skyler ansiktet för,
så föraktad att vi räknade honom för intet.

Men det var våra sjukdomar han bar,
våra smärtor tog han på sig,
medan vi höll honom för att vara hemsökt,
slagen av Gud och pinad.
Han var genomborrad för våra överträdelsers skull,
slagen för våra missgärningars skull.
Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid,
och genom hans sår är vi helade.
Jesaja 53:3-5
Det här bibelstycket kan man dela in i två delar. Den första (vers 3) talar om någon som var föraktad, utslagen, övergiven och ensam. En man som andra människor inte orkade eller ville se. En man som omvärlden räknade bort. En man som var förtrogen med lidande, så identifierad med smärta att han kallas smärtornas man.
Jesus blev förrådd och övergiven av sina närmaste. Han lämnades ensam under sin största kris. Han förkastades av sitt eget folk och räknades bland förbrytare. Han är väl förtrogen med lidande och smärta, inte bara fysisk, utan också själslig. Jesus kan helt och fullt identifiera sig med dig i din svåra situation. Ingen går igenom något som gör så ont att inte Jesus redan varit där och känt smärtan.
Tyvärr så måste vi erkänna att vi ofta räknar bort människor som går igenom svårigheter. Vi har lätt att se ner på svaghet. Men Fadern räknade inte bort Jesus när han var på botten. Fadern föraktar inte svaghet. Fadern föraktar inte dig, oavsett vad du går igenom och oavsett om människor runt omkring dig föraktar dig. Jesus led denna smärta för att visa oss att Fadern inte föraktar den som lider smärta. Gud lider med oss.
Den andra delen (vers 4-5) tar oss ett steg vidare och visar ännu en orsak till varför Jesus lider. Det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig

Bön:
Fader förlåt oss när vi ibland föraktat svaga människor eller dragit oss undan från att se lidande. Tack Jesus, du smärtornas man, att du valde att gå lidandets väg, längst in i mörker och ångest. Du har gått den vägen före oss och du föraktar oss inte där vi är. Hjälp mig helige Ande att fästa min blick på Jesus lidande på korset, så att jag får leva, i Jesu namn.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar