Nervositetspredikan!

Här om dagen så predikade ju jag på skolan under mässan och jag var brutalt nervös dagen innan och under den dagen, och när jag är nervös så skriver jag predikningar av någon anledning, jag vet inte varför jag gör just de men det gör mig lite lugnare i varje fall, så jag tänkte här dela med mig av ett utkast till en predikan, när ni läser den tänk på att den är skriven på bara ngn timme och är långt ifrån klar, kommer säkert ändra och pilla med den hur länge som helst innan jag är helt nöjd, men ni kan väll dela med er av era tankar kring den, ifall ni förstår vad jag menar med den eller inte!

1Kor 18

18Talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade, men för oss som räddas är det en Guds kraft. 

Detta är en bibelvers som jag verkligen kan relatera till, jag vet inte hur många av er här idag som kommer från kristna familjer, för ni som gör det är detta en självklarhet kanske, att korset har en sådan stor betydelse för det var där Jesus spikades upp och inte bara han utan hela världens synder och ogärningar, alltså dina, mina och våra synder. Men jag måste erkänna att jag själv inte kommer ifrån en kristen bakgrund på samma sätt och har ofta och länge brottats med min tro, och för mig var det otroligt konstigt att ”dom kristna” trodde att Jesus hade dött för deras skull, det låter ju helt befängt egentligen, och om han nu gjorde det vad har det med våran synd att göra, detta var ju över två tusen år sedan. Det gjorde mig alldeles förbryllad. Men idag när jag har hittat hem i tron och till Herren, den uppståndne Jesus Kristus så vill jag i varje fall tro att jag förstår denna vers. Att Jesus dog på korset är Guds sätt att visa för oss att han är det slutgiltliga offret, han är det fullkomliga offret, och på så sätt blir vi räddade, Jesus blod tvättade oss rena. Men vi måste nog också komma ihåg att alla inte förstår detta och dem går då förlorade, vi måste hjälpa dessa människor att finna Jesus, vi skall inte slå dem med Bibeln i huvudet, eller kasta vigvatten eller liknande på dem. Men genom ett vardagligt samtal med en god vän som inte delar din tro så kan du göra en fantastisk skillnad tror jag, för Herren verkar genom oss alla, vi är alla kallade till att missionera och jag har ingen aning om det är detta som Paulus menar när han skriver denna vers men för mig så känns det som en missionsbefallning att vi skall rädda dessa människor som går förlorade ifall vi inte försöker lotsa dem framåt till Jesus, och om vi inte berättar, samtalar och pekar på Kristus som befriaren, förlossaren, den man som löser våra skulder och inte binder dem. Lita på Herren när du går ut härifrån idag och du kommer kunna göra underverk.

Fred! 

Så fett najs!

Alltså jag känner att jag måste få skryta lite om hur fett bra min klass är! Igår hade vi mässa i skolan, det var inte bara första gången jag var med utan det var även första gången som klassen höll i den helt själva , den enda va ju att Jonathan sa instiftelseorden men annars gjorde vi allt själva och det va fett najs!

<3 Att man kan bli så här lycklig av sin klass.

Fred